Christer Hermansson, Anna-Lena Andersson och Palle Lundberg är alla chefer som medger att de använder floskler.
3 toppchefer: Våra bästa floskler
8 maj 2024
Många är trötta på det. Men alla gör det, inte minst chefer. Pratar i floskler alltså. Men de kan faktiskt vara på både gott och ont.
Floskler är fina och fluffiga, men ger mycket lite konkret information.
Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet, har studerat värdegrunder i offentlig sektor. Hon konstaterar att ofta när vi upplever något som en floskel så står vi på utsidan av en process.
– Vissa av begreppen som vi kan kalla floskler har man internt diskuterat, behandlat och tuggat på. De som är involverade vet exakt vad de betyder, för dem har begreppen lämnat floskelnivån.
Fördelar med floskler
Men fluffigheten har en funktion i värdegrundssammanhang:
– Det primära syftet kan vara att bjuda in till diskussion. Då är det viktigt att betydelsen av begreppen inte är så avgränsad.
Nackdelar med floskler
På neråtsidan finns risken att chefer som använder ett vagt språk stöter bort medarbetare.
– Om man håller sig med ord och uttryck som inte betyder något för den dagliga verksamheten tror jag att det kan hota respekten och förståelsen mellan ledning och utförare.
→ Bli en bättre chef: 21 ledarskapstips
Journalisten Fredrik Kullberg kallar de senaste trettio årens språkutveckling för rena vansinnet. Den vägg av floskler han sprungit in i under årens lopp har han lackat ur på så till den grad att han skrivit om den i ”Svensk Floskelordbok” som kom för ett par år sedan.
– Chefer som uttrycker sig floskeltungt och dimmigt anses inte ens göra något fel. De ansluter sig snarast till en förväntad yrkesjargong och till organisationens interna policys, mål och förväntningar.
Mest använda floskeln
Fredrik Kullberg pekar på ”problem” som blir ”utmaningar”, troligen det mest kända exemplet på floskel.
→ Utmaningen: 5 saker du måste förändra för att inte bli utbränd
– Chefer är måna om att förmedla en positiv bild av verksamheten, men jag vet att många av dem är hjärtligt trötta på managementjargong och förskönande omskrivningar.
Önskan om bättre ordförråd
Samtidigt kan chefer som talar klarspråk riskera att bli avvikare och skada ens fortsatta karriär, tror Fredrik Kullberg.
– En optimistisk tanke är ändå att fler chefer vågar använda ett större ordförråd, och sätta sig i respekt gentemot den toxiska positivitetskulturen. Att de vågar ta avstånd från floskelbabblet.
Så använder chefer floskler
Christer Hermansson, kulturchef, Strängnäs kommun
Vilken är den värsta floskel du vet, och varför?
– Jag har två. ”Proaktiv”: Antingen är man aktiv eller inte. I stället för att tala om proaktivitet borde det talas mer om att vara postaktiv: utvärdera, följa upp och förändra. ”Säkerställa”: Allt ska säkerställas enligt många politiker. Hur många gånger har vi inte hört de uttrycken? Innebär de egentligen någonting?
Vilken floskel använder du själv mest?
– Alla som är oacceptabla.
Anna-Lena Andersson, socialchef, Kalix kommun
Vilken är den värsta floskel du vet, och varför?
– Att en chef är riktigt ”vass” innebär för mig en risk att andra skär sig.
Vilken floskel använder du själv mest?
– ”Om du gör det du alltid har gjort får du det du alltid har fått”. Den gillar jag. Förbättringar och utveckling måste göras, inte pratas om eller ritas upp med flöden och pilar. Och jag ser ofta ”ljuset i tunneln”. Och ”laga efter läge”.
Palle Lundberg, vd, SKR
Vilken är den värsta floskel du vet, och varför?
– ”Talang”, för att ordet används för att beskriva en liten mytomspunnen elitgrupp som ”alla” arbetsgivare ska slåss om. Jag tycker att vi ska ha ett arbetsliv för alla.
Vilken floskel använder du själv mest?
– ”Fantastiskt”. Jag tycker att massor med människor och företeelser ÄR fantastiska. Jag vet att jag kanske överanvänder ordet, men min ärliga och uppriktiga entusiasm verbaliseras så.
